onsdag 30 december 2015

House of Night serien

Tänk dig att du är en normal tonåring och upplever vanliga problem tills du dag plötsligt blir utvald till att undgå en förändring till att bli vampyr. Detta är vad som händer Zoey, en ung tjej i Tulsa, USA och vars liv haft sina problem men som ändå var hennes, tills hon blev märkt som en lärling och tvungen att lämna sitt gamla liv och sina vänner och bege sig till sitt nya hem, House of Night. Vilket också är en skola där Zoey kommer få lära sig om vad som sker när man genomgår förändringen ifrån lärling till vampyr, om man genomgår förändringen.

Budskapet med nästan alla böckerna handlar om vänskap och att inse sitt eget värde, sin egen makt. Men också att man begår misstag, det blir missförstånd ibland och det är helt normalt. Zoey begår flertal misstag och sne steg, hon är självisk, lätt irriterad och lätt påverkad av saker runt omkring sig, något som man kan relatera till som tonåring. Hon låter sina känslor flöda och ibland går det så långt att hon inte ser konsekvenserna och kan förlora något som betyder mer än hon anat innan.

Själva tanken om vampyrer som lever tillsammans med människor är fascinerande, stora poeter och historiska människor har blivit ersatta som vampyrer. Vilket får vampyrerna att verka som en ras mer än något mytologiskt väsen, förutom att själva principen om att de inte kan föröka sig fortfarande sitter i och att de lever ett längre liv än människor gör.

Karaktärerna kan bli beskrivna som lite töntiga, men så så sååå söta och roliga i nästan alla berättelser. Förutom att i de sista böckerna framgår en mer seriös och frustrerad ton i nästan alla karaktärer istället för den här barnsliga tonårsdian, vilket också visar hur karaktärerna växer under böckernas gång. Min favorit är Stevie Rae, hon är en jordnära tjej ifrån de södra delarna av Oklahoma och Zoey's rumskamrat, hon är så otroligt snäll och söt att man inte kan något annat än att önska att man var polare med henne med. Plus att hennes mamma bakar kakor och bjuder alla hennes vänner! Vad kan jag säga? Jag är svag för sötsaker och Stevie Rae ger mig karies. Hon utvecklas också som karaktär under bokens gång, drastiskt.

Serien är otroligt lång, 12 böcker som ligger på runt 250 sidor styck. Man vill ju alltid veta vad som verkligen händer på slutet och det kändes väldigt utdraget emot slutet, även fast om man älskade de första böckerna blir det nästan för mycket i slutet. Eller så är det jag som inte läste alla efter varandra och tappade tråden hit och dit.

Jag tror den här faktorn är för att jag börjat växa ifrån Zoey men karaktärerna känns lite för barnsliga och deras vardagsproblem börjar tappa mitt intresse. Detsamma med hur den onda karaktären också verkar vara 5 år gammal och i desperat behov av uppmärksamhet. Vilket kanske är tanken.


Min åsikt om serien: Serien ifrån 1-7 får nog 4/5 men resten blev drastiskt sämre så runt 2/5.

Rekommendationer: Till ungdomar runt 11-16, någon som gillar vampyrer och magi. Det finns action i alla böckerna och någon dör nog varje gång men i grund och botten handlar det om personlig utveckling och vänskap.

söndag 27 december 2015

Fangirl

Jag var lite osäker på den här boken eftersom att jag inte hade haft någon större passion med Rainbow Rowells roman Eleanor och Park. Men det är som folk säger, man ska inte döma författaren baserat på ett av deras verk. I det här fallet är jag glad att jag inte gjorde det!
Fangirl handlar om en ungflicka, Cath, som lever sitt liv tillsammans med sin tvillingsyster, Wren, och deras pappa i ett normalt kvarter. Cath och Wren är identiska till utseende och till viss del personlighets mässigt, förutom att Cath är fast i det förflutna och lider av allvarlig ångest inför framtiden, medan Wren försöker att ta sig bort ifrån sitt förflutna och försöker dölja faktumet att hon är lika skadad som Cath efter deras mamma. De är oskiljaktiga men när beslutet om deras framtider kommer knackandes på dörren finner sig Cath ensam och Wren förändrad. Det är det tuffaste som Cath någonsin gått igenom men hon finner sig själv växa in i sig själv och sin omgivning som hon aldrig skulle ha lyckats med om hon fortsatt vara fäst vid systern. Hon träffar nya människor och låter de tankar hon sett som omöjliga omvändas till möjliga.

Vad som får tummen upp:

Först och främst gillade jag Cath som karaktär. Hon var både annorlunda och igenkännande. Rowell lyckade visa upp ångest i ett ljus som inte gjorde den helt deprimerande men fortfarande fick fram budskapet; ångest tvingar dig in i ett hörn och får dig att känna dig mindre värd än dammtussarna under ens säng. Cath ville inte gå någonstans för att hon var rädd för att bli sedd av andra, hon ville inte att de skulle se henne för att hon antog att om de fick reda på hur sjuk hon verkligen var skulle ingen vilja vara med henne. Men det jag gillade mest med ångest temat var att Rowell inte fick det att gå upp i rök i slutet, som andra författare har en tendens att göra ibland när saker går bra. Vi får se hur Cath kämpar emot sin ångest i vardagsläget och i kärlekslivet och bara för att man älskar någon betyder det inte att ens ångest försvinner utan den finns där, men det går att komma förbi den ett steg i taget.

Sen gillade jag även hur själva temat om 'fandom' passar in, Cath älskar att skriva fanfiktion om Simon Snow, som inte existerar i verkligheten, utan är som en metafor för Harry Potter serien och hur fans över hela världen tagit del av berättelserna och gjort en del till sina egna. Fanfiktion för Cath är som en livlina, en annan värld där hon inte kan bli sårad av någon eftersom att hon är i kontroll. Även om livet kommer i vägen finner hon sig alltid tillbaka bland sina fans och kamrater online och i fanfiktion. Samt att Rowell delar med sig av snuttar ifrån Caths och ibland tillsammans med Wrens fanfiktion historier eller ett stycke ur den potentiella 'original' källan, vilket bidrar till att Simon Snow känns verklig, även fast den tydligen inte är det.

Och tillslut vill jag kommentera karaktären Levi, han är nog den sötaste och snällaste karaktären man kan tänka sig! Han finns alltid där och vill att alla runt omkring honom ska vara glada och må bra. Men det betyder inte att han inte vinner något på det eller att han kan göra misstag som får en att vilja slå huvudet i väggen och säga 'varför Levi? Är du dum i huvudet på riktigt?!'. Återigen får det karaktären att bli mår trolig och realistisk, ingen är perfekt och Levi är långt ifrån perfekt och det är okej för man kan inget än älska honom oavsett!

Vad som var mindre bra:

Jag ogillade Wren mestadels av boken. Allt med henne; attityden, beteendet och hennes val av vänner. Missförstå mig inte, jag dömer henne inte för valen hon gjorde och jag vet att de bidrar till en karaktärs utveckling och trovärdighet. Men jag önskade att Wren hade funnits till mer för Cath och inte bara valsat in på slutet och gått tillbaka till den systern hon 'brukade' vara innan college. Det är stort att de kan gå vidare, men förändrar det verkligen vem Wren hade blivit?

Tyvärr, att Levi var för bra ibland. Det känns orealistiskt att han var så tillgänglig hela tiden och hans pickup har sett mer mil än den i Paper Towns, och återigen allt för en tjej. Det är schysst och han är en schysst kille men jag tyckte det var lite väntat och kliché-aktigt med en kille som alltid finns där till hands och skjutsar dig till kriser hela tiden.

Vad jag tyckte om boken i dess helhet: 4/5

Rekommendationer: 

För de som tyckte om Eleanor och Park kommer nog gilla den här lika mycket, och har nog redan läst den, haha.
De som lider av ångest, specifikt social och prestations ångest kan se detta som ett stöd i att känna igen sig och att man inte är ensam om det!
Funderade även på att ge denna bok till någon utomstående som inte riktigt förstår hur det är att leva med ångest. Men tänkte att den inte var tillräckligt beskrivande och kunde anses som en 'det kommer du över senare' bok och 'men du är inte sådan' bok.
Den innehåller även kärleksscener som både bidrar till rodnad ibland, men behåller ändå den här fina linjen mellan sexigt och söt och bidrar till en fin stämning.


måndag 16 november 2015

Nattens cirkus

Tänk tillbaka till första gången dina föräldrar, syskon eller kompisar tog med dig till cirkusen. Det var magiskt och spännande, jag antar att du aldrig ville gå hem.
Ungefär så är nattens cirkus för hela världen, men med 'verklig' magi och attraktioner som inte ens borde höra hemma på en cirkus.

Vi får följa Celia Bowen och Marco Alisdair vars liv blir sammanflätade efter att två gamla män satsar deras liv för att bosta sitt eget självförtroende som 'den bästa magikermästaren'. Celia vars begåvning är naturlig och okontrollerad sitter i stor fara för att möta den begåvade och boksmarta Marco, frågan är; kommer talang triumpha kunskap? 

I det Viktorianska England har de hittat sin egen värld, även fast de reser runt i hela världen och tillsammans lyckats bygga upp den största scenen för den ultimata kampen, inga regler och inga riktlinjer till hur det kommer att gå till. Men i slutet kommer det bara vara en kvar. 

När jag läste boken tyckte jag att den var väldigt bra, karaktärerna var annorlunda och det fanns en distans mellan mig och dom. Det fick mig att känna mig som en av dessa rêveur som konstant följer efter cirkusen vart den än far. Själva tanken om att ha en cirkus på natten var i sig själv orginell, men sen slog det mig att cirkusen antagligen inte heller var för barn eftersom att få barn vistades på cirkusen så sent; men de som gjorde det var fast för alltid. Inte bokstavligt talat men de kunde inte glömma magin de upplevede. De vuxna var lika förtrollade som barnen, de upplevde sin barndom tusen gånger om och för första gången kände de sig levande igen. 

Den beskrivs som en kärlekssaga
, men sannignen är att kärleken för cirkusen är den enda som verkligen står ut. Och hur något som bara kommer en gång om året kan bidra till en hel livstid av lycka bara man vågar ta chansen.

Rekommenderar Nattens Cirkus av Erin Morgenstern till alla som känner att de har en dålig stund i livet och bara vill koppla bort ett tag, för cirkusen tar en verkligen till en annan plats. Blunda, dröm, upplev. 






måndag 2 november 2015

De fördömdas drottning/Queen of the damned

Jag håller på att sluka Anne Rices böcker, de har blivit hyllade och ratade av olika läsare. Men för mig fall den i smaken, smaskigt som Lestat kanske skulle kommenterat om sitt egna liv.

Vi möts åter igen av karaktärer så som den mänskligt passionerade Louis, den antika Marius och vampyrernas drottning Akasha. Flera karaktärer ploppar upp i början av romanen som är en insikt av de pågående händelserna ifrån andras perspektiv, personligen tyckte jag att det skapade gemenskap mellan karaktärerna och förstärkte känslan av ren och skär panik när de starka och uråldriga vampyrerna bara gick upp i rök på några minuter, att livet för vampyrer är lika skört som människors.

Min personliga favorit del var alltid berättelsen om tvillingarna som handlar om två systrar och vampyrismens uppkomst. Själva stilen är så typiskt Rice att man inte kan hjälpa att le, sättet att beskriva omgivningen och språket som både är modernt samt uråldrigt och fullspäckat av romantik. Det är inte så konstigt om man tänker på att Rice inte bara är Fantasy författare utan även känd på erotik hyllan, subtilt men känslan finns där och skapar stämning och spänning.

Det finns även en film baserad på boken utkommen 2002, har dock inte haft tillfället att se den men den verkar inte lika bra som The Interview with the Vampire med Brad Pitt och Tom Cruise men kanske är värt att kika lite på.

Tack och hej, leverpastej.

söndag 4 oktober 2015

Nattens furste/ The Vampire Lestat

En garanterad klassiker när det kommer till födelsen av vampyrer inom skräckromantiken. Nattens furste är den andra boken ur Anne Rices mest kända serie The Vampire Chronicles/ Vampyrkrönikan, och återspeglar flera livstider av vampyr- och människo historia.

Lestat de Lioncourt presenterades redan i den första romanen, Samtalet med vampyren/ The Interview with the Vampire som en romantiker, en vårdslös person, en vampyr som bara bryr sig om sig själv genom Louis de Pointe du Lac ögon. Louis berättade om sitt liv som människa och vampyr för en journalist som sedan publiserade verket. Lestat och Louis har sedan länge skilts åt och när Lestat får nys om boken och de lögner Louis berättat om honom, så han bestämmer sig för att berätta sin egen historia om sitt liv.

Lestat blev infödd i en familj på landsbygden, som yngst son har han inte några större möjligheter i livet så med sin bästa vän ger de sig ut på ett äventyr till Paris. Ett beslut som förändrade hans liv för alltid. I Paris lyckas Lestat ärver en evighet, en förmögenhet och en evig ensamhet.
Genom romanens gång får vi ta del av århundraden av historier, myter och oförglömliga möten med legender och kärleksbekanta. Regler är till för att bryta, och ingen bryter dom bättre än Lestat! Jag blev förälskad i Lestat redan efter första början. Hans sätt att älska med hela sitt hjärta ooch desperata sökande efter någon att dela sitt elände med och sina passioner, hans sätt att beskydda de svaga och hans kärlek för det lyxiga livet.

Karaktärerna är bara...förträffligt bra gjorda!

Rekomenderar  romanen till alla som har en förkärlek till vampyrer och historia.


lördag 29 augusti 2015

Trouble

Trouble av Non Pratt är just det, trubbel. Berättelsen handlar om Hannah som är sårbar, snäll och väldigt osäker, som vilken femtonåring som helst. Det enda som är skillnaden är att Hannah har en annan person som växer inuti hennes mage, och ett rykte som inte kan rädda henne.
Hur döljer man en sådan här stor hemlighet för resten av världen? Vilka val har man? Vem kan man verkligen lita på?

Personligen tyckte jag att det här var en väldigt gulligt historia om kärlek, hur kärleken kan driva dig till vansinne och få dig att göra de mest korkade sakerna som finns. Men också hur kärleken kan vara ett ankare när du behöver det som mest. Inte bara kärleken ifrån en kille, utan kärleken ifrån familj och vänner också. Hur en relation mellan en kille som nästan förlorat allting, och en tjej som har allting att förlora kan forma ett riktigt starkt band på så kort tid. Hur de vänner som du brukade dela allt med, så långt du kan minnas kan bli ersatta av en främling med alla de rätta orden för att göra det okej.

Jag älskade hur Aaron försöker att vara en bättre version av sig själv, även fast det är den han alltid vart, en människa som skyddar och bryr sig om andra. Han visar det inte öppet hela tiden men när Hannah finner sig själv sårbar poppar han bara upp, hennes riddare i skinande rustning. Även om hennes hjälte är hemsökt av ett tragiskt förflutet.

Den perfekta bilden av hur alla vuxna och alla tonåringar ser på tonårs graviditet som något fruktansvärt. Att bli gravid är inget ovanligt, det händer hela tiden! Att bli gravid vid 19, tidigt men helt acceptabelt. 26? Perfekt. 35? Äntligen. 45? För sent. Men när en flicka är 15? Det är fruktansvärt, flickan i fråga är själv inte mogen nog, hon kommer inte vara kapabel till att ta hand om ett barn, hon är en slampa och vet dessutom antagligen inte ens vem fadern är. Hennes föräldrar är värdelösa för att de inte informerat henne tillräckligt eller sett till så att hon var säker. Allt är en enda röra.
Sanningen är att det krävs 1 snabb simmare för att göra en tjej gravid, du kan ha sex en gång och det skulle inte spela någon roll. Allt det gör är att skapa stigma för den unga kvinnan som är i den positionen. Som Hannah. Och jag säger inte att jag är helt "yay" om tonårs graviditeter, bara att det är upp till individen att bestämma om det är något dom vill och kunna tala öppet om det, utan att förvänta sig panik och besvikelse och hat på barnet som inte ens är fött.

Night World (Vol.1)

För er som sett programmet The Vampire Diaries baserad på L.J Smiths böcker kanske finner hennes fler verk intressanta. The Secret Vampire, Daughters of Darkness och Spellbinder kom ut för 19 år sedan. 19 år! Den är äldre än vad jag är men känns lika modern som Richelle Meads debutserie The Vampire Academy. Det som kom som en överraskning för mig var att dessa tre historier, är precis de, tre historier som inte innehåller samma personer. I varje historia får vi följa livet ur en övermänsklig person och dess perspektiv, det som händer som en twist är att personen vi följer redan nämnts förut i de andra historien.

The Secret Vampire - Berättelsen handlar om Poppy, en livlig tjej med hela livet framför sig, tills hon får reda på att hennes liv inte ens kommer räcka för en skoltermin. Mitt i denna kaotiska händelse får hon veta att hennes första kärlek och bästa vän James bär på en enorm hemlighet. Han är nämligen en vampyr. Han velar mellan beslutet att låta henne dö eller göra henne till en av dom. "The Night World" har få regler, men två av dom är, man får inte berätta för en mänsklig om "The Night World" eller göra en medlem av det utan bekräftelse av de Äldre. Om man bryter mot reglerna finns det bara ett straff, döden. Är James beredd på att offra sitt liv för att rädda sin kärlek och bästa vän? Och om de lyckas, kan de behålla Poppy en hemlighet för resten av världen?

Daughters of Darkness - Berättelsen handlar om 3 unga kvinnor som bryter sig ur sin amish-aktiga vampyrklan för att leva med sin moster/faster Opal på hennes gård. De är i ständig skräck över att bli påkomma med deras flykt och iväg släpade tillbaka hem, och konsekvenserna för deras flykt.
Men de måste försöka! När de väl når gården väntar en överraskning på dom. Deras moster/faster har blivit mördad, det är en vampyr jägare i staden och tjejerna måste bestämma om det är värt deras liv att stanna. I en annan del av berättelsen ser vi att en av deras släktingar har ett öga på dom, inväntar sin tid att slå ner på dom och släpa dom tillbaks till deras hem.
Kommer tjejerna få leva i den moderna världen? Vem är den mystiska vampyr mördaren och hur kan man gå emot sitt öde och sin natur?

Jag har faktiskt inte läst Spellbinder än, men vet att den handlar om häxor.

Rekommenderar den här boken till alla som är sugna på korta noveller om vampyrer inom en mer "ungdomskategori". Den hade ett lätt språk och inga rejäla "wow" men bidrog med drama och scener att skratta åt. Mer något roligt och snabbläst än en slående favorit.


Mitt liv med Asperger

Tycker ätligt talat att boken är en riktigt bra beskrivning på hur 'normalt' det kan vara med Asperger. Man tänker annorlunda och ser världen på ett annorlunda sätt an vad vi 'normala' människor gör. Deras sinnen kan vara lite mer känsliga och mottagliga för intryck vi inte ens skulle ha tänkt på, men det betyder inte att dom är freak of nature? Detta definierar inte vilka dom är som människor, bara att de har svårare att uttrycka sig på samma sätt!
Jerker Jansson betonar detta för både dom som har Asperger och de som är omgivna, eller vill veta mer om Asperger syndrom, att det är helt möjligt att ha ett liv med Asperger syndom. Och ett riktigt bra liv på köpet! Man kan få hjälp på traven till att nå sina mål och förstå sina begränsningar på ett bättre sätt istället för att konstant jämföra sig med andra.

Jerker Jansson tar också upp hur det är att växa upp med Asperger syndrom och hur svårt det är att förstå andra människor och samhällets regler. Det är inte reglerna i sig utan när dessa regler bryts och när dessa undantag kan ske. Detta är inte så lätt för en 'normal' människa heller, men det är ännu svårare när man inte förstår motiven bakom det. När är det socialt acceptabelt att dra skämt? Vad får man och vad får man inte säga när någon bär en hiskligt ful tröja? När vet man om en tjej vill kyssas om man inte kan läsa av hennes ansiktsdrag? Det här är ju inte för alla och det är också bra att veta! Asperger syndrom är olika för var och en, så ingen är den andra lik.

Rekommenderar den här starkt till ALLA. Den här är ett måste när det kommer till att förstå andra medmänniskor, inte bara folk med Asperger syndrom utan också se likheter med hur vi ser på varandra i samhället, de tänker någorlunda lika men de har lite svårt att formulera sig. Det är okej att vara annorlunda och helt normalt, alla är olika på ett eller annat sätt och om vi fortsätter döma varandra istället för att acceptera varandra kommer samhället fortsätta att landa i kaos.

fredag 28 augusti 2015

To all the boys I've loved before

Tänk om dina mest privata tankar och känslor om en person du tyckte om hamnade i deras händer? Tänk nu om alla tankar du tänkt om alla killar du älskat förut hamnade i deras händer? Inklusive din systers föredetta pojkvän? Jo, jag skulle nog också gå och begrava mig under en stor, stor, STOR sten och förhoppningsvis skapa ett samhälle där och leva lyckligt i alla mina dagar...

Jenny Han, en personlig favorit efter Burn for Burn trilogin, lyckas till allas förtjusning skapa en händelse som drar på sig pinsamhet efter pinsamhet. Lara Jean, en hopplös romantiker har ett system för att komma över flammor, nämligen skriva kärleksbrev till dom och förvara dessa för sig själv som en påminnelse. På ett mystiskt sätt lyckas dessa brev faktiskt bli postade. Och det räcker inte med att en av de snyggaste och populäraste killarna i skolan nu vet att hon vart förälskad i honom, inte för att han behövde mer självförtroende än vad han redan hade. Men också att Josh, hennes systers första kärlek råkar vara en av personerna som hon hade känslor för, utan systerns vetskap. När hennes syster flyttar till Skottland och lämnat sin pojkvän bakom sig, som bär sin hjärtesorg som en vardaglig T-shirt råkar vetskapen slippa ur. 
Hur ska hon lyckas täcka över denna stora sociala katastrof? 
Med hjälp av en förtjusande person försöker hon övertyga Josh, och därav hennes syster att det inte finns, och kommer aldrig finnas, några känslor mellan dom. 

Genom impulsiva handlingar, en hel del lögner, och en hel del kompromisser får vi skratta, lida med Lara Jean och skaka på huvudet åt hur dum en karaktär kan vara. Hemligheter har aldrig förut varit så viktiga att hålla som nu, och Lara Jean börjar inse att hon behöver kunna agera i livet utan att någon håller henne i handen, att människor inte alltid är vad dom alltid vart och att det är svårt att släppa kontrollen likväl som att vara i kontroll. Ett riktigt familjedrama och högstadiedrama. 

Rekommenderar den till alla som gillar romantik och drama och en extra liten twist när det kommer till pinsamma situationer.


Eleanor and Park av Rainbow Rowell

Vi har alla drömt om eller upplevt våran första kärlek, fyrverkerier och magiska sommarkvällar med glittrande ögon och känslan av att det aldrig skulle ta slut. Eleanor and Park är lite som att uppleva sin första kärlek återigen!

Även fast detta är sött så är det deras vänskap och attraktion som drar till sig läsare. Varje dag sitter Park ensam på bussen tills det en dag stiger på en ny tjej, den enda lediga platsen är bredvid honom och han hoppas desperat...att hon inte ska sätta sig på den.
Det är en vänskap som startar ifrån att hålla sig undan till att upptäcka att det finns en hel ocean bakom det yttre skalet. Deras samtal blir längre och djupare och leder till en komplicerad relation som de båda anser som kärlek.
Vi får möta Eleanor som är lite annorlunda ifrån de i hennes klass, både fysiskt och psykiskt. Hon bär på en rustning som ingen ska få ta sig igenom, för bakom den finns hemska hemlighet, och hemska sanningar. Genom Eleanor får vi beskåda hur det är att leva på utkanten av vad som var en perfekt familj och ett liv där kompromisser blir en vardag och där ens personliga utrymme inte hör hemma eller är önskad.
Men hon finner en plats hos Park, en person som växt upp i ett kärleksfullt hushåll men motiverade föräldrar som förväntar sig inget mindre än perfektion. Under ständig press känner han sig olycklig men när han möter Eleanor som är så olik ifrån allt han förväntat sig, mer än livet och mer än vad normerna har tryckt i honom.

Personligen var detta inget för mig, jag relaterade alldeles för mycket till mitt privat liv för att uppskatta kärleken. Vänskapen var det som fångade mitt intresse som mest och visar hur två individer kan vara så olika men samtidigt ha så mycket gemensamt. Ibland krävs det bara att öppna munnen och säga 'hej' för att förändra hela sitt liv.



tisdag 7 juli 2015

Animal Farm

Glada sommarhälsningar allihopa, eller jag kanske ska säga 'oink, oink'?! Den senaste veckan har jag fördrivit tiden bland annat med George Orwell's storslagna klassiker "Animal Farm", skriven 1946. Denna lilla, nätta bok på 140 sidor är en satir porträtterande kommunismen hoppfulla begynnelse men oundvikliga fall i Ryssland 1917 och framåt. 

Boken tar sin början när alla djuren på människofamiljen Jones gård blir kallade till ladan för att höra den äldste grisen Major prata. Major är gammal och ligger på sin dödsbädd, men han har drömt om en ljus framtid som han vill dela med sina kamrater; en framtid där alla djur vandrar fritt över Englands gröna slätter, där alla djur är lika mycket värda, och där alla djur får leva efter egna villkor. Denna framtid, säger Major, kommer ha sin början i en revolution och kommer kallas Animalism. Natten efter Major har haft sitt tal dör han, och några veckor senare slår djuren tillbaka mot familjen Jones dåliga behandling av dem. De tar över gården och grisarna tar genast kontroll över situationen. 
   Varje kapitel som följer efter djurens vinst över sina översittare skildrar sedan hur Animalismen förändrar ton och slutligen försvinner i loppet av grisarna giriga maktbehov. 

För den som kan sin historia -närmare bestämt den ryska revolutionen, bidrar "Animal Farm" till en fantastiskt underhållande läsning där Stalin, Lenin, och andra historiska kommunistledare framställs som grisar. Major föreställer Karl Marx -kommunismens fader, och som många väl känner till förvanskas Marx dröm av kommunistpartiet som tar över Ryssland efter revolutionen. Det som började som en vacker idé slutar som en mardröm där man inte längre kan vara säker på om tiden innan revolutionen verkligen var sämre än efter. 

Jag rekommenderar alla att läsa "Animal Farm". Dels för att den är otroligt roligt, dels för att den är allmänbildande. 

söndag 21 juni 2015

You just got burned.

Ännu en bok slukad och älskad! Burn for Burn (#1) av Jenny Han och Sibohan Vivian är en nagelbitande historia om tre flickor som bor på en liten ö i Nordvästra Australien, alla tre har på ett eller annat sätt blivit trakasserade av någon och eftersom att inte Karma tycks straffa dem, tänker de ta rättvisan i egna händer.

Vi får följa Mary, en flicka som förut bott på ön men gick i mellanstadiet beslutar sig för att återvända hem till ön, i hopp om att den som förstört hennes liv ska känna igen henne och att hon kan få honom att lida lika mycket som han fick henne att lida. Lillia, den trogna systern och vännen som finner sig själv i en ond cirkel av lögner och hemligheter och att den hon trodde skulle alltid finnas där svek henne på det hemskaste sättet möjligt, och att hennes syster kanske råkat ut för samma sak. Och slutligen Kat, vars liv blev förändrat då henne mor försvann och när de enda personerna hon trodde sig kunna lita på svek henne, men mest den hon trodde stod henne närmast som bestämt sig för att förstöra henne på alla möjliga sätt genom åren. Men nu, nu så har det gått för långt.

Han och Vivian roman speglar det banala High School dramat med pojkar, popularitet och mobbning, men att det finns en gräns då man måste inse att saker gått alldeles för långt. Men också att det finns en hårtunn linje mellan vad man tror är sant och vad andra tror är sant. Det framgick väldigt fint när rykten och skandaler bubblar upp, ska man lita på sin bakgrund eller på den nya informationen?

För de som läst några av de följande böckerna; Gossip Girl, We Were Liars eller Pretty Little Liars kommer nog finna den här serien ligga i smaken. Den har aktion, scener som får en att skratta, scener som får en att tvivla på samhället och scener där man känner igen sig som tjej och skäms lite för att man stör sig på deras beteende. Men vad ska man göra?

Rekommenderar den här boken till alla som känner sig sugna på lite cat-fight drama ifrån högstadiet.



lördag 20 juni 2015

Bridget Jones; Mad About The Boy av Helen Fielding

"I Bridget Jones. Mad about the boy har Bridget Jones fyllt 50, fått två barn, det är fortfarande trassligt på kärleksfronten, och sociala medier gör inte livet lättare." - Bokus.com

Bridget som vart en trogen favorit sen barndomen blomstrar återigen och visar, att även om du är 50 år gammal och med två busiga små barn kan kärleken vara svår att hitta. Mark Darcy, undkommer och lämnar Bridget åter ensam, men nu med två små barn som ska lämnas på dagis och skolan, mat som ska lagas, vänner som ska konsulteras och kärleken som ska finnas, men hur sorgen aldrig riktigt försvinner.

Hur Helen Fieldings lyckas få en yngre att relatera till en femtioåring är helt makalöst, fann mig själv grubbla över samma problem, skratta åt Bridgets barnslighet och insåg därmed... ungdomen försvinner aldrig från sinnet utan det är bara kroppen och andra behov och intressen som kommer iväg. Och trots det ska man alltid förbli sig själv, hur konstig man än är! Hur Bridget fann sig själv i de mest banala och pinsamma situationerna och allt man ville göra var antingen att ge henne en sympatisk blick och klappa henne på axeln, eller kasta bort boken i hopp om att Fielding inte övervakar ens alla pinsamma stunder i livet för sin nästa bok. 

Konceptet om 'Born-again-Virgin' känns helt skruvat, men efter att ha tänkt på det så verkar det rätt vettigt att bli lite illa tillmods när man möter någon ny och det vart ett tag sen man var tonåring med vilda nätter (Och då undrar jag varför jag sitter hemma kl 23 på en lördagskväll och fangirlar över en bok). 

Men min absoluta favorit är Twitter-hysterin och hur social media tar över den mänskliga kommunikationen totalt, och hur ens värde helt plötsligt blir baserat på 'likes' och 'följare'. Hur dejting sidor har tagit över det gamla hederliga 'mötas via vänkrets' och hur desperationen efter att ha någon som är speciell är större än tacksamheten av att ha några som är oersättliga. Ett klart porträtt av hur samhället börjar rasa men samtidigt hur man finner glädjen bland ruinerna.

En riktigt må-bra bok, rekommenderar den till alla med bra humor!

Bildresultat för Bridget Jones Diary

fredag 12 juni 2015

Beautiful Creatures

I en spännande värld av Casters och demoner befinner sig Ethan Lawson Wate i mitten av småstaden Gatlin där din bakgrund är nyckeln till din framtid. Ethan, som många andra kan relatera till, vill lämna den lilla stadens som aldrig förändras och resa runt men som hans mor pekat ut innan, ingen lämnar Gatlin på riktigt.

Men när skolan börjar så är det också slutet på livet som han kände till. Lena Duchannes, en Caster med en hemsk förbannelse satt över alla kvinnor i hennes familj, börjar Jackson High i hopp om att få leva sina sista månader som en normal flicka, men det blir inte riktigt så då hennes magiska krafter hänger ihop med hennes humör och olyckor händer på skolan. Ethan, som en mal lockad till ljuset känner sig dragen till Lena, de är ämnade att vara tillsammans.

Under de fyra böckerna får vi följa de Lena och Ethan och deras familj och vänners kamp över mörkret och att kärlek är nyckeln till att lösa det mesta, men kärlek kan inte fixa de riktiga problemen i världen, och man kan inte heller fixa de ensamma.
Mörkret kommer i olika former, och ibland är det inte som det verkar.

Jag tyckte att vid den fjärde boken började det bli lite små jobbigt att läsa, de följer ett liknande mönster genom alla böcker och redan i början kan man lista ut vad som må komma skall, i alla fall delar av det, men det kändes mer som en vägledande han genom historien än en spoiler.

Rekommenderar boken till yngre läsare som tycker om en värld av magi i den verkliga världen, de som letar efter elektrisk passion och den första kärleken och till de som anser att vampyrer är överskattade men mysiga att ha med i en berättelse.

Kram Sara.

tisdag 9 juni 2015

The Help

The summer is upon us and what better way is there than to spend your days on the beach reading The Help by Kathryn Stockett? I tell you now, there is none! This book has not only entertained me greatly it has also taught me that with friendship and love you can conquer anything. 

The Help takes place in the small town of Jackson, Mississippi year 1962. A time and place where racism is not only felt but seen, displayed, and promoted through segregation, abuse, and exploitation of black women and men. We get to meet Miss Skeeter - a white woman frustrated and confused about the dissaperence of her beloved maid, Aibileen - a wonderfully sweet maid who takes care of the white women's babies but has lost her own son, and Minny - a sassy cook who always seems to get in trouble with the white ladies. Their fates are interwoven, through their common struggle against the injustice of society, when they decide to write a book where the black, female maids of Jackson tell the world what it is like to work for a white family. A book which does not only give a detailed account of the horrors behind racism, but also the strong, loving friendships formed under its reign, 

The Help has landed itself amongt my top five favourite books I have ever red. For a week I have been bewithched by Miss Skeeter's, Aibileen's, and Minny's stories. Stories which have, although fictional, made me cry, laugh, hope and believe! Kathryn Stockett has managed to show that there is hope of a better tomorrow and that even though it may seem farfetched we can still change today. 

Finally, I would like to advice you all to just read it! 

PS. the movie is also really good! DS. 







måndag 13 april 2015

Pojkarna

Jag råkade stöta ihop med denna bok i biblioteket för ett tag sen, den såg vagt bekant ut men jag var säker på att jag aldrig sett den förut. Baksidan lät så bekant, som en snutt uppspelat ur mina minnen kan jag återigen se bilden framför mig... Hur tre tonårsflickor med emotionella karuseller i sina små sprickfärdiga kroppar får uppleva något magiskt.

Jag kom senare på att jag läst en bit av den under Svenska Nationella Provet år 2011-12 och funnit den oerhört fascinerande och originell! Det gör jag fortfarande, men nu kunde jag gå in på djupet i romanen och se de vardagliga problemen återspeglas genom dessa Jessica Shiefauers tre flickor som ständigt blir utsatta för könsdiskriminering och sexuella trakasserier från både det motsatta könet   och de vuxnast sätt att vända bort blicken. 
Bella, den blyga av dem med en passion för växter får en dag ett okänt frö som flickorna planterar i Bellas mormors växthus, en plats där de har maskerader och blir några andra, där de har makten att bestämma hur de ska leva och ingen vågar röra dem. Blomman växer och blir vacker, det är som att den får ett eget liv, en själ, ett kön. 
Efter att Bella börjar känna sig mer illa tillmods bestämmer flickorna för att göra en ny maskerad och Momo som älskar att sy ordnar de coola dräkterna, mitt under kvällen bestämmer de sig för att dricka av nektarn som förvandlar deras små flickkroppar till starka pojkkroppar. 

Boken var fantastisk! Slukade den på några timmar, lätt att läsa och med många vardagliga problem som könsdiskriminering, sexuella trakasserier, normer som avgör vad en människa är värd, utseende idealet, homosexualitet frågan, våld och brott i samhället och ligister, vänskap, kärlek men det som verkligen står ut är den tunna gränsen mellan barn och vuxen som kommer i tonåren, hur skrämmande allt detta nya är och ansvaret det medför, hur man plötsligt ska behöva ge upp sig själv som barn för att leva i ett samhälle som vuxen?

Rekommenderar den här boken till: ALLA!! LÄS DEN!!!!

Jessica Schiefauer: Pojkarna


måndag 2 mars 2015

The Hobbit or There and Back Again

The Hobbit; the majority of us have seen the movies, but only a few have read the book. The reason may be simple: it was written for children! I know, I was just as surprised.. 
Unlike the action-filled moving-picture version of the 350-paged saga, J.R.R. Tolkiens' original story about Bilbo Baggins becomes quite dull, and well childish. Which I presume is a fair statement considering the genre of the book. However I do believe the book is way more intriguing if you have not seen the movies beforehand. 

The plot of the story is, as you may know, about a young hobbit by the name of Bilbo Baggins. He is living peacefully in the Shire when a wizard by the name of Gandalf decides to make aquaintances with him, tricking Bilbo into becoming the host of a party of dwarves. Thirteen dwarves, one being of nobel birth -Thorin Oakenshield, are on the quest of reclaiming their long since lost home in the Lonely Mountains, and Bilbo is expectd to come along as their burglar. Having been taken off-guard Bilbo feels he has no choice but to do the dwaves, and Gandalf's, bidding, thus they all depart the following morning to reach the Lonely Mountains, and to slay the dragon by the name of Smaug, whom stole their home. 
As the thirteen dwarves', the wizards' and the hobbits' quest moves along they do not only face dangers in front of a fire-breathing dragon, but also in hungry goblins, greed and angry elves. 

As far as I have read The Hobbit has proven good, although not as I imagined it. The lack of the dark, cynical, and serious tone, which can be seen and felt in the film, makes the saga less thrilling, and (in my biased take on it) slightly boring. Nonetheless, I am happy I have read it, because The Hobbit has enlightened me about the back-story of J.R.R. Tolkiens' triology -The Lord of the Rings. 
To sum up, and end on a more positive note, The Hobbit may be less exciting than the movie, but it provides every whole-hearted Lord of the Rings-fan with a deeper insight into the mysterious of Middle-Earth! 





måndag 9 februari 2015

Små Solfåglar Långt Borta av Christie Watson

Christie Watson är trebarnsmamma, sjuksköterska, samt författare till "Små Solfåglar Långt Borta" skriven 2011. Hennes bok handlar om hur 12-åriga Blessings, och hennes storebror Ezikiels, liv förändras när deras mama upptäcker hur fadern bedrar henne med en annan kvinna. Otroheten leder till skilsmässa, och Blessing och Ezikiel flyttar med mama till mormor och morfar som bor i en liten by i Nigerdeltat. Från att ha levt ett bekvämt liv i Lagos med elektricitet, vatten, skolgång och trygghet, måste de nu dela rum, vara utan elektricitet och vatten, skolgången är oviss och deras säkerhet hotas av kringvandrande barnsoldater.
  Ur flickan Blessings ögon skildras hur hennes nya liv byggs upp. Ett liv där hon förlöser gravida kvinnor vid mormoderns sida, hon ofrivilligt konverterar till islam, mama prostituerar sig för pengar, och pojksoldater som Sibeye Boys hotar henne och familjens existens. Kommer hennes far rädda dem från kaoset, eller är hjälten närmare än vad hon tror?
  Christie Watson förtäljer flitigt, med egna insikter i nigerianska livet, en ung och förvirrad flicka mitt i konfliktfyllda Nigerias glöd. Speciellt bra lyckas hon förmedla naiviteten hos ett barns sinne, Blessings oförmåga att förstå uppenbara intriger exempelvis hur hennes mor säljer sin kropp för en ekonomisk inkomst, bildar en sorgsen och beskyddande känsla. Som läsare vill vi beskydda Blessing från sanningen, men oförmögna till det kommer den fram och vi förkrossas när Blessings oskyldiga barndom demoleras av realismens kalla hand.
  Men hur mörkt verkligheten än ter sig för Blessing, lyckas Watson ändå visa oss ljuset i starka, och kärleksfulla, familjeband. Syskonkärleken mellan Blessing och Ezikiel värmer våra hjärtan, och med den ingiver författaren oss hopp om framtiden. Kanske är det inte bara sagor som har lyckliga slut, utan även realiteten.




måndag 26 januari 2015

Ull av Hugh Howey

Godmorgon alla bokslukare! Vinden må piska våra kinder rosen röda och få näsan att rinna, men tänk om våra liv var baserade på överlevnad istället för bekvämlighet? Tänk om den enda ransonen av dagsljus vi får uppleva är genom en skärm?
Det här är livet som alla i silot erbjuds, en ständig ranson av allt ifrån mat, kläder, och nöjen. Där optimismen om förändring kan bli din död.
Omslaget står verkligen i kontrast till det gulligaste ordet, i alla fall för mig som alltid tänker på små tecknade får när jag hör ull. Men jag kan redan nu avslöja att den här romanen definitivt sparat på det ulliga och gulliga och erbjuder action och spänning, samt tusen frågor.

I Ull skriven av Hugh Howey får vi bevittna en ny värld öppnas, en framtid som vi kan föreställa oss möjlig om människorna fortsätter som de gör. Genom Jules och få andras ögon får vi se vad som händer när sanningen släpps lös och att ibland är det allt som krävs för att liv ska mistas.

Det hela utspelar sig under jorden, flera tusen meter under jorden. Där få överlevande lever tillsammans i vetskap om sin ensamhet. De får redan som barn lära sig att aldrig tala om utsidan eller släppa ut ett ljud om att vilja ut, till och med tanken av vad som finns på utsidan är farligt. Ingen vet varför de är där och hur länge de funnits under jorden.
När Holston utsätts för konsekvenserna av att brutit mot en av underjordens regler, det är där våran resa börjar genom silot, som kan beskrivas som en underjordisk byggnad med flera tusen olika plan där de odlar, äter, sover och utför sina vardagliga sysslor i frid. Men deras värld skakas om då ett antal dödsfall blir misstänksamma och Jules får skulden, hennes vänner vet att detta inte kan vara sant och nu när Jules blivit dömd till döden är de ute efter rättvisa.

Jag skulle rekommendera Ull till alla som känner att de behöver lite spänning men som inte tycker om när det blir för läskigt. Den är på flera ställen humoristisk och de olika frågor man har under tidens gång blir besvarade med fiffiga och rationella lösningar.
Och om man vill ha något annorlunda men inte tycker om fantasy skulle jag rekommendera att ta den här boken, bygga ett kuddfort med svag belysning och bara leva sig in i ett liv där endast det nödvändigaste erbjuds.




Hoppas den här boken faller dig i smaken!
Kram, Sara

måndag 19 januari 2015

One Flew Over the Cuckoo's Nest

Under min tid som IB-elev har jag stött på en hel del moderna klassiker inom engelskan och svenskan. De har alla varit underbara, men få etsar sig in i hjärta och själ som "One Flew Over the Cuckoo's Nest". År 1962 publicerades denna pärla, skriven av Ken Kesey, för att åtnjutas av allmänheten, samt för att öppna dess ögon inför den orättvisa som utspelar sig inom sluten psykiatrisk vård. 

Platsen för handlingen är ett mentalsjukhus i staten Oregon, USA, där en tyrannisk sjuksköterska vid namn Ratched regerar med nitisk kontroll över avdelningens manliga patienter. Hennes kontroll, och makt, utövas med oempatisk effektivitet när hon underminerar männens maskulinitet. Men när McMurphy anländer på avdelningen ändras allt. Hans skratt och respektlöshet mot reglerna, fyller korridorerna och letar sig sakta in i patienterna dunkla sinne. Ratcheds grepp över patienterna luckras upp och därmed männens sjukdom.

McMurphys kamp mot patienternas dystra sinnesstämning och Ratcheds herravälde speglas ur 'Hövding' Bromdens ögon -en till synes döv och stum halv-indian, som förstår allt för väl McMurphys strid emot översittare. 

"One Flew Over the Cuckoo's Nest" är ett måste för alla psykologiintresserade. Ken Keseys användning av symboliska meningar, svart humor och allvarliga undermeningar låter en uthärda mentalsjukhusets hemskheter och ta med sig viktiga livslektioner på samma gång. Han visar med dramatiska scener vikten av kritiskt tänkande och hur långt hopp, och inspiration, kan ta en.