Jag råkade stöta ihop med denna bok i biblioteket för ett tag sen, den såg vagt bekant ut men jag var säker på att jag aldrig sett den förut. Baksidan lät så bekant, som en snutt uppspelat ur mina minnen kan jag återigen se bilden framför mig... Hur tre tonårsflickor med emotionella karuseller i sina små sprickfärdiga kroppar får uppleva något magiskt.
Jag kom senare på att jag läst en bit av den under Svenska Nationella Provet år 2011-12 och funnit den oerhört fascinerande och originell! Det gör jag fortfarande, men nu kunde jag gå in på djupet i romanen och se de vardagliga problemen återspeglas genom dessa Jessica Shiefauers tre flickor som ständigt blir utsatta för könsdiskriminering och sexuella trakasserier från både det motsatta könet och de vuxnast sätt att vända bort blicken.
Bella, den blyga av dem med en passion för växter får en dag ett okänt frö som flickorna planterar i Bellas mormors växthus, en plats där de har maskerader och blir några andra, där de har makten att bestämma hur de ska leva och ingen vågar röra dem. Blomman växer och blir vacker, det är som att den får ett eget liv, en själ, ett kön.
Efter att Bella börjar känna sig mer illa tillmods bestämmer flickorna för att göra en ny maskerad och Momo som älskar att sy ordnar de coola dräkterna, mitt under kvällen bestämmer de sig för att dricka av nektarn som förvandlar deras små flickkroppar till starka pojkkroppar.
Boken var fantastisk! Slukade den på några timmar, lätt att läsa och med många vardagliga problem som könsdiskriminering, sexuella trakasserier, normer som avgör vad en människa är värd, utseende idealet, homosexualitet frågan, våld och brott i samhället och ligister, vänskap, kärlek men det som verkligen står ut är den tunna gränsen mellan barn och vuxen som kommer i tonåren, hur skrämmande allt detta nya är och ansvaret det medför, hur man plötsligt ska behöva ge upp sig själv som barn för att leva i ett samhälle som vuxen?
Rekommenderar den här boken till: ALLA!! LÄS DEN!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar