Önskemånglarens dotter trilogin

Önskemånglarens dotter (örignaltitel; Daughter of Smoke and Bone) år skriven av Laini Taylor ifrån 2013 upp till förra året och inkluderar romanerna; Mörk Ängel, Blod & Stjärnstoft och Gudar & Monster. Vi får följa karaktären Karous liv i det moderna Prag, men vi får snart reda på att Karou inte är tillhör den normala sidan av mänskligheten utan bär på en stor hemlighet. Hennes familj består nämligen av mystiska varelser som tillhör arten Chimera, en art där alla varelser tillhör en egen klan och ser annorlunda ut med olika djur-och människokroppsdelar. I flera år har Karou lyckats bevara deras hemlighet men ödet knackar på dörren och Karou finner sig i en värld som hon inte alls känner igen, eller vet vad hon ska göra, vem hon kan lita på. 

Glad smiley:

Jag älskar världen som Taylor lyckades måla upp med magi och spänning, där önskningar inte alltid är vad man tror dom är utan att hoppet är den sanna magin. Detaljerna är så färgrika och leder till att man nästan kan känna Brimstones mjuka päls och höra Issas klingande väsande röst. Man känner sig närmare. Karou som karaktär är mångsidig, hon känns tung av alla hemligheter men har funnit en plats, eller ett sätt att smälta in i det normala. Hon är rolig, smart och kreativ, om inget litet naive och barnslig ibland. Jag kunde känna igen mig i Karou på så många ställen.

Jag gillade även hur vissa ställen hade en historia 'i begynnelsen...', och när jag fick reda på varför dom finns sprack hjärtedammen!

Ledsen smiley: Även fast jag kunde känna igen mig med Karou så fanns det även stunder som jag tyckte att hon överdrev lite mycket eller var för subjektiv. Men det bidrog i för sig till att historian kändes mer realistisk då alla inte är perfekta hela tiden, ellerhur? 

Jag tyckte inte om att de kunde hoppa lite fram och tillbaks i historien, eller att de bytte karaktärsperspektiv fram och tillbaka utan att nämna vem det var i början eller ha en ordning på det. Det bidrog till förvirring och glapp mellan historierna. 

Bedömning av trilogin: 4/5

Rekommenderar till: alla som älskar fantasy, en lätt tolkning av mytologi och religionens bakgrund, monster, änglar och är sugna på något lätt att läsa. Det kan vara förvirrande att läsa ibland när man inte hänger med men det blir bättre och tillslut finner man sig fast i deras värld och känner att man inte vill skiljas ifrån dessa underbara varelser!

Hoppas inlägget bidrog med något och att ni finner den här trilogin lika rolig och spännande som jag gör!

Endgame trilogin

Tänk dig att du bland 12 andra ungdomar representerar 7.4 billioner människor, ditt öde har vart förutbestämt sedan urminnes tider, slåss, lista ut ledtrådarna och vinn. Det här är Endgame.
Boken går under samma namn som syftet, nämligen 'Endgame' och är en trilogi skriven av James Frey i sammarbete med Nils Johnson-Shelton och kom ut år 2014. 
För länge sen kom de och besökte vår planet, de gav oss liv, kunskap och en värld att befolka, nu är de tillbaka och sammankallar urfamiljernas som har en varsin representant som måste vara över 13 och under 19 år, till exemplet en spelar ifrån Olmec, en ifrån La Tene, Kori etc. Dessa ungdomar har tränats sedan de kunde gå i hur man listar ut uråldriga ledtrådar, uthållighet och hur man överlever spelet. Priset är det mest värdefulla de har, livet. Planeten Jorden som du känner till lider emot sitt slut, vinnaren av Endgame har garanterad immunitet och ett säkrat liv för deras linje.  

Glad smiley: 
Jag tycker om hur 'sci-fi' temat ligger i bakgrunden av historian, hur de kom hit, deras överlägsna teknologiska kunskap och deras orsak till att komma tillbaks till vår planet men att det inte tar över hela berättelsen utan den förblir fortfarande 'vardaglig'. Spelarna använder modern teknologi och jag imponerades av författarens kunskap om historia och vapen teknologi, men sedan slog jag upp James Frey och upptäckte att han hade ett eget intresse för urhistoria, vilket han lät reflekteras i hans verk. Vilket ger det hela en känsla av realism! Vi får följa alla spelare fram och tillbaka i olika kapitel. Och varje karaktär är olik den andra, Sarah Alophay ifrån Cahokian släktet (min personliga favorit) är annorlunda ifrån Bahtikshan ifrån Donghu släktet (...jag har inga ord för hur mycket jag hatar honom) i både ålder, hobby, utseende och motiv för spelet. Och jag älskar hur man finner sig själv heja på någon av spelarna och även fast man vet att någon av dom måste dö blir man lika förvånad och ledsen när det är en man gillade. Med andra ord, man bildar en relation till spelarna!

Ledsen smiley:
Ibland kunde det bli lite långtråkigt att skifta fram och tillbaka mellan karaktärerna, speciellt när man läste om en karaktär man kanske inte alls tyckte var intressant (för mig var det Hilal Ibn Isa Al-Salt och hans personlighet) men man var alltid intresserad av att veta vad som skulle hända i slutet, vem skulle vinna? vad var det stora 'hotet'? 
Det kunde bli tjatigt med alla vapen och nummer som de babblade fram och tillbaka, till exemplet att det är 2 212.3563 meter till nästa buss station. Inte exakt i det sammanhanget men liknande. 
Boken inkluderade också bilder och dikter som inte alls verkade relatera till boken utan kanske snarare var ledtrådar ämnade för spelet som går under samma namn där du kan själv delta i 'Endgame'. 


Bedömning av serien: 3.5/5 

Rekommenderar till: Personer som tycker om historia, mycket fakta och strid. Det innehåller mycket action men det finns också spår av vänskap, familj och romantik, vilket betyder att författarna försöker att inkludera en större grupp. Boken tillhör både Science Fiction och Young Adult (ungdomslitteratur) så om man inte är intresserad att läsa en bok som handlar om ungdomar kanske den här boken inte är för dig, även fast spelarna kanske känns äldre än vad de är vilket kan bero på hur de blev uppfostrade till att vara krigare och inte gosiga nallebjörnar.

Hoppas ni fann det ni letade efter och om ni har bestämt er för att läsa Endgame av James Frey, hoppas jag att ni får en underbar läsning och verkligen njuter av världen som han har målat upp åt er :)

Asylum triologin

De som tyckte om Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs och dess stuk kommer nog definitivt njuta av Asylum serien av Madeline Roux.
Det hela utspelar sig i USA och cirkulerar runt Crawford familjens hemligheter och mystiken som hemsöker dem. Dan vars liv har vart allt förutom simpelt känner sig dragen till New Hampshire College Prep, ett förberedande program för universitetslivet med kurser och delat studentrum under två veckor. Där möter Dan nya personer, speciellt Abby och Jordan som snabbt blir hans närmaste vänner. Men framtiden är inte like ljus som universitetet förespråkar och snart befinner sig Dan, Abby och Jordan intrasslat i vad som borde ha stannat i det förflutna.


Glad smiley: 
Jag fann mig själv alltid undrande varför allt detta skedde, om det fanns någon övernaturlig förklaring eller om Roux skulle svinga in en helt rationell förklaring i slutet. Tänker inte avslöja det här, men tyckte att det var en bra en. En blandning av båda kanske.

Det mystiska som sker är allmänt skumt och som väcker nyfikenhet och läslust! Jag gillade nog den sista boken mest i det fallet, man får se mer av Dan och hans ursprung och att det inte bara är Crawfords som hamnat i klistret.

Ledsen smiley:
Karaktärerna kändes lite tomma fram och tillbaka, önskade att det fanns mer detaljer om Abby, Dan och Jordan! Kanske mer hur det är för Jordan, mer berättelse och inlevelse. Varför Abby älskar att måla så mycket, hur hon känner för Dan på ett bättre sätt. Hela Dans förälskelse har för lite känslor, det kanske är för att Roux inte vill att berättelsen ska bli en kärlekshistoria istället för skräck.

Det kändes inte riktigt som något som tillhörde skräck eller rysare, så för de som inte blir påverkade så lätt kommer det nog kännas mer spännande än läskigt, kanske lite komiskt också. Men för er som tycker att vissa scener ur Harry Potter är läskiga kanske borde stanna borta ifrån den här för det sker ganska konstiga saker som kan skrämma en.

Bedömning av hela serien: 3.5/5

Rekommendationer: Till de som tyckte om Miss Peregrines trilogin, inklusive de konstiga bilderna som poppade upp här och var. Personer som tycker om att gå tillbaka i historien, något som är lite skumt och annorlunda. Men också till de som inte riktigt vill investera sig i en helt ny inlevelse utan koppla av och bara följa den röda tråden. Alla böcker kan inte vara Harry Potter.

Deluxe

Gossip Girl utspelat i 1800-talets New York mellan den sociala eliten och hjärtats största önskan. Vi möter Elizabeth vars framtid har höga förväntningar och hennes plikt ligger främst hos familjen, men vart går priset för ens egna önskningar? Diana, en rebell i de flesta sammanhang men som finner sig på gränsen till en skandal som kan förstöra hela hennes framtid och familj, men är det verkligen så fel? Fattigdomen har sin charm, för inom den sociala eliten är man aldrig fri. Men Penelope, en väninna till Elizabeth har rest sig ur sin sämre lott och intagit position bland eliterna, hursomhelst måste hon göra allt för att kunna behålla sin plats bland de bättre och visa att hon är bättre än alla andra. Litet vet dom att alla deras öden är sammansvurna i en kamp om pengar, kärlek och status.

Glad smiley: 
För det första, den här boken var verkligen inte som jag hade förväntat mig! Jag blev glatt överraskad av att finna den här världen intressant och rolig. Karaktärerna är runda och med personligheter man kan känna igen sig själv i.  Eftersom att det utspelar sig i New York så känns det mer verkligt, detta är inte bara en historia som blev påhittad och placerad i ett annat universum. Anna Goldbersen var tvungen att planera dessa drag historiskt korrekt, eller det antar jag i alla fall eftersom att jag inte är så investerad i layouten för New York, haha.

Klänningarna! Jag älskar klänningar ifrån 1800-talet med deras handbroderade detaljer och puffiga kjolar. Men man fick också se en vardaglig sida till människorna, kvinnor gick inte i puffiga klänningar varje dag utan gick i kjol och blus. Tyckte att det var en trevlig detalj och bidrar till att man ser dom som mer mänskliga och avslappnade i sin personliga miljö.

Dramat, det är en av de bästa sakerna jag vet i böcker. Hela idén att dessa tjejer är sammankopplade genom en och samma sak och försöker på något sätt underminera varandra. Och jag gillade verkligen hur det hela avslutas, definitivt värt det! Men jag får ju inte avslöja något...

Ledsen smiley: 
Det här blir svårt, jag antar att det fanns några saker jag hakade upp mig på men ingenting som drog ner boken i dess helhet. Den kanske var liiite seg i början men det behövdes för att sättas in i situationen. Språket var bra, men lite för modernt ibland då det skulle vara 1800-talet. Samtidigt så är den ju gjord för dagens ungdomar och dom skulle nog inte känna igen sig i texten om det var gammaldags.

Bedömning av boken i dess helhet: 5/5

Rekommendationer: För alla som finner drama och romantik intressant och som avgudar Gossip Girl lika mycket som jag, om inte mer! Den här romanen är en perfekt 'koppla bort ifrån fiktion' bok, jag har vart väldigt mycket inne i fantasy och sci-fi så den här boken var en skön läsupplevelse efter allt kaos.

1984

Denna roman är skriven av George Orwell år 1948, och typiskt Orwell är det en satir som speglar en dystopisk världsbild där samhället styrs av diktatorn Big Brother och den inre cirkeln. Såhär efteråt vet vi att Big Brother kan ses som Stalin eller Hitler och hur världen skulle sett ut om kommunismen vann under andra världskriget.
Vi får följa karaktären Winston Smith och genom hans ögon skåda denna värld där individualitet, kärlek och viljan är nästan utplånad, en plats där det enda som spelar någon roll är hat och Big Brother. Varje steg, önskan och tanke är övervakad av regeringen och man lever i en tillvaro där till och med den personen som sover bredvid dig inte går att lita på. I denna värld försöker Winston att slå sig fri, steg för steg och tror att det finns ett sätt att vinna över Big Brother, kommer han att lyckas eller är allt hopp förlorat?

Jag tyckte verkligen om hur man kan associera 1984 till hans tidigare verk; Djurfarmen utgiven 1945, som också handlar om hur kommunismen tar makten men i detta fall i dåtidens Sovjet Unionen. Det bästa är nog att den känns tidslös, det känns inte som en gammal svartvit film utan något som kunde finnas idag. En bra framtidssegling av Orwell.
Istället för Napoleon har vi Big Brother, och istället för att se hur samhället blir manipulerat steg för steg så är det redan som alla fåren, vilket vill säga lätt kontrollerade och dumma. Winston är en människa med minnen och tankar som går emot samhällets, och kan på sätt bli sedd som en av de få med en vaken hjärna.

Det här kommer nog låta jätte konstigt, men jag älskade verkligen barnen i boken. Orwells tanke om hur man kan förstöra en familjeenhet är fascinerande och briljant! Jag skulle definitivt inte vilja vara i föräldrarnas sitts, och definitivt inte skaffa barn överhuvudtaget! Om man hade barn skulle man aldrig kunna äta flingor utan att känna ångest och panik över att det skulle kunna anses vara ett brott.
Våld var uppmuntrat hos barnen och dom var väldigt lik spårhundar, eller djur rent av. Vid minsta misstanke kunde de förgöra dig utan att ens tveka!

Språk för mig har alltid vart fascinerande, alla språk är olika och i dagens läge får vi fler influenser ifrån internet och slang ord framkommer oftare och oftare. Detta påminner mig om ett citat jag hörde för något år sedan "språket är något levande", en konstant rörelse framåt för att hitta det perfekta ordet för att få fram det rätta budskapet. Och i Orwells roman får vi se hur 'Nyspråk' bildas där alla dessa grammatiska regler och tunga synonymer försvinner för att ge plats åt en mer simpel syn. På detta vis så blir det också lättare att se vem som inte håller med Big Brother. Men charmen försvinner också, det blir lite som om alla skulle tala som 5 åringar. Tanken är fascinerande dock, kommer det bli så tillslut? Kommer människor att fortsätta förkorta sina meningar till storleken av ett sms? Orwell var kanske inte så långt ifrån sanningen.

Orwell ville påpeka konsekvenserna om världen föll i händerna på kommunismen, därav innehåller romanen också väldigt mycket information om andra världskriget och stridstekniker. Detta ledde till att den kunde kännas lite utdragen på vissa ställen, speciellt om man inte är intresserad för historia.

Den saknar lite förklaring till hur detta skulle gå till och kunna läsa tankar bara sådär verkar liiiite långsökt. Men det är en intressant tanke i vilket fall som helst och det tillhör ju sci-fi att se in i framtiden och komma på scenarion utanför dagens läge! Betyder inte att man inte kan ge en mer allmän förklaring...

Min bedömning: 3/5

Rekommendationer: För alla som gillade Djurfarmen och tycker om satirer, det vill säga en mer sarkastisk och hånfull spegling av en handling. Detta är en dystopisk historia så förvänta er inget happy-family trams utan Orwell har en tendens att lämna en deppig och full med tankar om samhället och en själv. För alla som är intresserade för historia och intresserade av en annan syn på världen och om detta verkligen kunde hända om andra världskrigets utkomst blivit annorlunda? Fast tycker att alla som ville betrakta sig själva som en mångsidig läsare borde läsa den här boken, den är en av fäderna till science fiction och inte alls så pjåkig för att vara skriven 1948!

House of Night serien

Tänk dig att du är en normal tonåring och upplever vanliga problem tills du dag plötsligt blir utvald till att undgå en förändring till att bli vampyr. Detta är vad som händer Zoey, en ung tjej i Tulsa, USA och vars liv haft sina problem men som ändå var hennes, tills hon blev märkt som en lärling och tvungen att lämna sitt gamla liv och sina vänner och bege sig till sitt nya hem, House of Night. Vilket också är en skola där Zoey kommer få lära sig om vad som sker när man genomgår förändringen ifrån lärling till vampyr, om man genomgår förändringen.

Budskapet med nästan alla böckerna handlar om vänskap och att inse sitt eget värde, sin egen makt. Men också att man begår misstag, det blir missförstånd ibland och det är helt normalt. Zoey begår flertal misstag och sne steg, hon är självisk, lätt irriterad och lätt påverkad av saker runt omkring sig, något som man kan relatera till som tonåring. Hon låter sina känslor flöda och ibland går det så långt att hon inte ser konsekvenserna och kan förlora något som betyder mer än hon anat innan.

Själva tanken om vampyrer som lever tillsammans med människor är fascinerande, stora poeter och historiska människor har blivit ersatta som vampyrer. Vilket får vampyrerna att verka som en ras mer än något mytologiskt väsen, förutom att själva principen om att de inte kan föröka sig fortfarande sitter i och att de lever ett längre liv än människor gör.

Karaktärerna kan bli beskrivna som lite töntiga, men så så sååå söta och roliga i nästan alla berättelser. Förutom att i de sista böckerna framgår en mer seriös och frustrerad ton i nästan alla karaktärer istället för den här barnsliga tonårsdian, vilket också visar hur karaktärerna växer under böckernas gång. Min favorit är Stevie Rae, hon är en jordnära tjej ifrån de södra delarna av Oklahoma och Zoey's rumskamrat, hon är så otroligt snäll och söt att man inte kan något annat än att önska att man var polare med henne med. Plus att hennes mamma bakar kakor och bjuder alla hennes vänner! Vad kan jag säga? Jag är svag för sötsaker och Stevie Rae ger mig karies. Hon utvecklas också som karaktär under bokens gång, drastiskt.

Serien är otroligt lång, 12 böcker som ligger på runt 250 sidor styck. Man vill ju alltid veta vad som verkligen händer på slutet och det kändes väldigt utdraget emot slutet, även fast om man älskade de första böckerna blir det nästan för mycket i slutet. Eller så är det jag som inte läste alla efter varandra och tappade tråden hit och dit.

Jag tror den här faktorn är för att jag börjat växa ifrån Zoey men karaktärerna känns lite för barnsliga och deras vardagsproblem börjar tappa mitt intresse. Detsamma med hur den onda karaktären också verkar vara 5 år gammal och i desperat behov av uppmärksamhet. Vilket kanske är tanken.


Min åsikt om serien: Serien ifrån 1-7 får nog 4/5 men resten blev drastiskt sämre så runt 2/5.

Rekommendationer: Till ungdomar runt 11-16, någon som gillar vampyrer och magi. Det finns action i alla böckerna och någon dör nog varje gång men i grund och botten handlar det om personlig utveckling och vänskap.

Fangirl

Jag var lite osäker på den här boken eftersom att jag inte hade haft någon större passion med Rainbow Rowells roman Eleanor och Park. Men det är som folk säger, man ska inte döma författaren baserat på ett av deras verk. I det här fallet är jag glad att jag inte gjorde det!
Fangirl handlar om en ungflicka, Cath, som lever sitt liv tillsammans med sin tvillingsyster, Wren, och deras pappa i ett normalt kvarter. Cath och Wren är identiska till utseende och till viss del personlighets mässigt, förutom att Cath är fast i det förflutna och lider av allvarlig ångest inför framtiden, medan Wren försöker att ta sig bort ifrån sitt förflutna och försöker dölja faktumet att hon är lika skadad som Cath efter deras mamma. De är oskiljaktiga men när beslutet om deras framtider kommer knackandes på dörren finner sig Cath ensam och Wren förändrad. Det är det tuffaste som Cath någonsin gått igenom men hon finner sig själv växa in i sig själv och sin omgivning som hon aldrig skulle ha lyckats med om hon fortsatt vara fäst vid systern. Hon träffar nya människor och låter de tankar hon sett som omöjliga omvändas till möjliga.

Vad som får tummen upp:

Först och främst gillade jag Cath som karaktär. Hon var både annorlunda och igenkännande. Rowell lyckade visa upp ångest i ett ljus som inte gjorde den helt deprimerande men fortfarande fick fram budskapet; ångest tvingar dig in i ett hörn och får dig att känna dig mindre värd än dammtussarna under ens säng. Cath ville inte gå någonstans för att hon var rädd för att bli sedd av andra, hon ville inte att de skulle se henne för att hon antog att om de fick reda på hur sjuk hon verkligen var skulle ingen vilja vara med henne. Men det jag gillade mest med ångest temat var att Rowell inte fick det att gå upp i rök i slutet, som andra författare har en tendens att göra ibland när saker går bra. Vi får se hur Cath kämpar emot sin ångest i vardagsläget och i kärlekslivet och bara för att man älskar någon betyder det inte att ens ångest försvinner utan den finns där, men det går att komma förbi den ett steg i taget.

Sen gillade jag även hur själva temat om 'fandom' passar in, Cath älskar att skriva fanfiktion om Simon Snow, som inte existerar i verkligheten, utan är som en metafor för Harry Potter serien och hur fans över hela världen tagit del av berättelserna och gjort en del till sina egna. Fanfiktion för Cath är som en livlina, en annan värld där hon inte kan bli sårad av någon eftersom att hon är i kontroll. Även om livet kommer i vägen finner hon sig alltid tillbaka bland sina fans och kamrater online och i fanfiktion. Samt att Rowell delar med sig av snuttar ifrån Caths och ibland tillsammans med Wrens fanfiktion historier eller ett stycke ur den potentiella 'original' källan, vilket bidrar till att Simon Snow känns verklig, även fast den tydligen inte är det.

Och tillslut vill jag kommentera karaktären Levi, han är nog den sötaste och snällaste karaktären man kan tänka sig! Han finns alltid där och vill att alla runt omkring honom ska vara glada och må bra. Men det betyder inte att han inte vinner något på det eller att han kan göra misstag som får en att vilja slå huvudet i väggen och säga 'varför Levi? Är du dum i huvudet på riktigt?!'. Återigen får det karaktären att bli mår trolig och realistisk, ingen är perfekt och Levi är långt ifrån perfekt och det är okej för man kan inget än älska honom oavsett!

Vad som var mindre bra:

Jag ogillade Wren mestadels av boken. Allt med henne; attityden, beteendet och hennes val av vänner. Missförstå mig inte, jag dömer henne inte för valen hon gjorde och jag vet att de bidrar till en karaktärs utveckling och trovärdighet. Men jag önskade att Wren hade funnits till mer för Cath och inte bara valsat in på slutet och gått tillbaka till den systern hon 'brukade' vara innan college. Det är stort att de kan gå vidare, men förändrar det verkligen vem Wren hade blivit?

Tyvärr, att Levi var för bra ibland. Det känns orealistiskt att han var så tillgänglig hela tiden och hans pickup har sett mer mil än den i Paper Towns, och återigen allt för en tjej. Det är schysst och han är en schysst kille men jag tyckte det var lite väntat och kliché-aktigt med en kille som alltid finns där till hands och skjutsar dig till kriser hela tiden.

Vad jag tyckte om boken i dess helhet: 4/5

Rekommendationer: 

För de som tyckte om Eleanor och Park kommer nog gilla den här lika mycket, och har nog redan läst den, haha.
De som lider av ångest, specifikt social och prestations ångest kan se detta som ett stöd i att känna igen sig och att man inte är ensam om det!
Funderade även på att ge denna bok till någon utomstående som inte riktigt förstår hur det är att leva med ångest. Men tänkte att den inte var tillräckligt beskrivande och kunde anses som en 'det kommer du över senare' bok och 'men du är inte sådan' bok.
Den innehåller även kärleksscener som både bidrar till rodnad ibland, men behåller ändå den här fina linjen mellan sexigt och söt och bidrar till en fin stämning.

Nattens cirkus

Tänk tillbaka till första gången dina föräldrar, syskon eller kompisar tog med dig till cirkusen. Det var magiskt och spännande, jag antar att du aldrig ville gå hem.
Ungefär så är nattens cirkus för hela världen, men med 'verklig' magi och attraktioner som inte ens borde höra hemma på en cirkus.

Vi får följa Celia Bowen och Marco Alisdair vars liv blir sammanflätade efter att två gamla män satsar deras liv för att bosta sitt eget självförtroende som 'den bästa magikermästaren'. Celia vars begåvning är naturlig och okontrollerad sitter i stor fara för att möta den begåvade och boksmarta Marco, frågan är; kommer talang triumpha kunskap? 

I det Viktorianska England har de hittat sin egen värld, även fast de reser runt i hela världen och tillsammans lyckats bygga upp den största scenen för den ultimata kampen, inga regler och inga riktlinjer till hur det kommer att gå till. Men i slutet kommer det bara vara en kvar. 

När jag läste boken tyckte jag att den var väldigt bra, karaktärerna var annorlunda och det fanns en distans mellan mig och dom. Det fick mig att känna mig som en av dessa rêveur som konstant följer efter cirkusen vart den än far. Själva tanken om att ha en cirkus på natten var i sig själv orginell, men sen slog det mig att cirkusen antagligen inte heller var för barn eftersom att få barn vistades på cirkusen så sent; men de som gjorde det var fast för alltid. Inte bokstavligt talat men de kunde inte glömma magin de upplevede. De vuxna var lika förtrollade som barnen, de upplevde sin barndom tusen gånger om och för första gången kände de sig levande igen. 

Den beskrivs som en kärlekssaga
, men sannignen är att kärleken för cirkusen är den enda som verkligen står ut. Och hur något som bara kommer en gång om året kan bidra till en hel livstid av lycka bara man vågar ta chansen.

Rekommenderar Nattens Cirkus av Erin Morgenstern till alla som känner att de har en dålig stund i livet och bara vill koppla bort ett tag, för cirkusen tar en verkligen till en annan plats. Blunda, dröm, upplev. 

De fördömdas drottning/Queen of the damned

Jag håller på att sluka Anne Rices böcker, de har blivit hyllade och ratade av olika läsare. Men för mig fall den i smaken, smaskigt som Lestat kanske skulle kommenterat om sitt egna liv.

Vi möts åter igen av karaktärer så som den mänskligt passionerade Louis, den antika Marius och vampyrernas drottning Akasha. Flera karaktärer ploppar upp i början av romanen som är en insikt av de pågående händelserna ifrån andras perspektiv, personligen tyckte jag att det skapade gemenskap mellan karaktärerna och förstärkte känslan av ren och skär panik när de starka och uråldriga vampyrerna bara gick upp i rök på några minuter, att livet för vampyrer är lika skört som människors.

Min personliga favorit del var alltid berättelsen om tvillingarna som handlar om två systrar och vampyrismens uppkomst. Själva stilen är så typiskt Rice att man inte kan hjälpa att le, sättet att beskriva omgivningen och språket som både är modernt samt uråldrigt och fullspäckat av romantik. Det är inte så konstigt om man tänker på att Rice inte bara är Fantasy författare utan även känd på erotik hyllan, subtilt men känslan finns där och skapar stämning och spänning.

Det finns även en film baserad på boken utkommen 2002, har dock inte haft tillfället att se den men den verkar inte lika bra som The Interview with the Vampire med Brad Pitt och Tom Cruise men kanske är värt att kika lite på.

Tack och hej, leverpastej.

Nattens furste/ The Vampire Lestat

En garanterad klassiker när det kommer till födelsen av vampyrer inom skräckromantiken. Nattens furste är den andra boken ur Anne Rices mest kända serie The Vampire Chronicles/ Vampyrkrönikan, och återspeglar flera livstider av vampyr- och människo historia.

Lestat de Lioncourt presenterades redan i den första romanen, Samtalet med vampyren/ The Interview with the Vampire som en romantiker, en vårdslös person, en vampyr som bara bryr sig om sig själv genom Louis de Pointe du Lac ögon. Louis berättade om sitt liv som människa och vampyr för en journalist som sedan publiserade verket. Lestat och Louis har sedan länge skilts åt och när Lestat får nys om boken och de lögner Louis berättat om honom, så han bestämmer sig för att berätta sin egen historia om sitt liv.

Lestat blev infödd i en familj på landsbygden, som yngst son har han inte några större möjligheter i livet så med sin bästa vän ger de sig ut på ett äventyr till Paris. Ett beslut som förändrade hans liv för alltid. I Paris lyckas Lestat ärver en evighet, en förmögenhet och en evig ensamhet.
Genom romanens gång får vi ta del av århundraden av historier, myter och oförglömliga möten med legender och kärleksbekanta. Regler är till för att bryta, och ingen bryter dom bättre än Lestat! Jag blev förälskad i Lestat redan efter första början. Hans sätt att älska med hela sitt hjärta ooch desperata sökande efter någon att dela sitt elände med och sina passioner, hans sätt att beskydda de svaga och hans kärlek för det lyxiga livet.

Karaktärerna är bara...förträffligt bra gjorda!

Rekomenderar  romanen till alla som har en förkärlek till vampyrer och historia.

Trouble

Trouble av Non Pratt är just det, trubbel. Berättelsen handlar om Hannah som är sårbar, snäll och väldigt osäker, som vilken femtonåring som helst. Det enda som är skillnaden är att Hannah har en annan person som växer inuti hennes mage, och ett rykte som inte kan rädda henne.
Hur döljer man en sådan här stor hemlighet för resten av världen? Vilka val har man? Vem kan man verkligen lita på?

Personligen tyckte jag att det här var en väldigt gulligt historia om kärlek, hur kärleken kan driva dig till vansinne och få dig att göra de mest korkade sakerna som finns. Men också hur kärleken kan vara ett ankare när du behöver det som mest. Inte bara kärleken ifrån en kille, utan kärleken ifrån familj och vänner också. Hur en relation mellan en kille som nästan förlorat allting, och en tjej som har allting att förlora kan forma ett riktigt starkt band på så kort tid. Hur de vänner som du brukade dela allt med, så långt du kan minnas kan bli ersatta av en främling med alla de rätta orden för att göra det okej.

Jag älskade hur Aaron försöker att vara en bättre version av sig själv, även fast det är den han alltid vart, en människa som skyddar och bryr sig om andra. Han visar det inte öppet hela tiden men när Hannah finner sig själv sårbar poppar han bara upp, hennes riddare i skinande rustning. Även om hennes hjälte är hemsökt av ett tragiskt förflutet.

Den perfekta bilden av hur alla vuxna och alla tonåringar ser på tonårs graviditet som något fruktansvärt. Att bli gravid är inget ovanligt, det händer hela tiden! Att bli gravid vid 19, tidigt men helt acceptabelt. 26? Perfekt. 35? Äntligen. 45? För sent. Men när en flicka är 15? Det är fruktansvärt, flickan i fråga är själv inte mogen nog, hon kommer inte vara kapabel till att ta hand om ett barn, hon är en slampa och vet dessutom antagligen inte ens vem fadern är. Hennes föräldrar är värdelösa för att de inte informerat henne tillräckligt eller sett till så att hon var säker. Allt är en enda röra.
Sanningen är att det krävs 1 snabb simmare för att göra en tjej gravid, du kan ha sex en gång och det skulle inte spela någon roll. Allt det gör är att skapa stigma för den unga kvinnan som är i den positionen. Som Hannah. Och jag säger inte att jag är helt "yay" om tonårs graviditeter, bara att det är upp till individen att bestämma om det är något dom vill och kunna tala öppet om det, utan att förvänta sig panik och besvikelse och hat på barnet som inte ens är fött.

Night World (Vol.1)

För er som sett programmet The Vampire Diaries baserad på L.J Smiths böcker kanske finner hennes fler verk intressanta. The Secret Vampire, Daughters of Darkness och Spellbinder kom ut för 19 år sedan. 19 år! Den är äldre än vad jag är men känns lika modern som Richelle Meads debutserie The Vampire Academy. Det som kom som en överraskning för mig var att dessa tre historier, är precis de, tre historier som inte innehåller samma personer. I varje historia får vi följa livet ur en övermänsklig person och dess perspektiv, det som händer som en twist är att personen vi följer redan nämnts förut i de andra historien.

The Secret Vampire - Berättelsen handlar om Poppy, en livlig tjej med hela livet framför sig, tills hon får reda på att hennes liv inte ens kommer räcka för en skoltermin. Mitt i denna kaotiska händelse får hon veta att hennes första kärlek och bästa vän James bär på en enorm hemlighet. Han är nämligen en vampyr. Han velar mellan beslutet att låta henne dö eller göra henne till en av dom. "The Night World" har få regler, men två av dom är, man får inte berätta för en mänsklig om "The Night World" eller göra en medlem av det utan bekräftelse av de Äldre. Om man bryter mot reglerna finns det bara ett straff, döden. Är James beredd på att offra sitt liv för att rädda sin kärlek och bästa vän? Och om de lyckas, kan de behålla Poppy en hemlighet för resten av världen?

Daughters of Darkness - Berättelsen handlar om 3 unga kvinnor som bryter sig ur sin amish-aktiga vampyrklan för att leva med sin moster/faster Opal på hennes gård. De är i ständig skräck över att bli påkomma med deras flykt och iväg släpade tillbaka hem, och konsekvenserna för deras flykt.
Men de måste försöka! När de väl når gården väntar en överraskning på dom. Deras moster/faster har blivit mördad, det är en vampyr jägare i staden och tjejerna måste bestämma om det är värt deras liv att stanna. I en annan del av berättelsen ser vi att en av deras släktingar har ett öga på dom, inväntar sin tid att slå ner på dom och släpa dom tillbaks till deras hem.
Kommer tjejerna få leva i den moderna världen? Vem är den mystiska vampyr mördaren och hur kan man gå emot sitt öde och sin natur?

Jag har faktiskt inte läst Spellbinder än, men vet att den handlar om häxor.

Rekommenderar den här boken till alla som är sugna på korta noveller om vampyrer inom en mer "ungdomskategori". Den hade ett lätt språk och inga rejäla "wow" men bidrog med drama och scener att skratta åt. Mer något roligt och snabbläst än en slående favorit.

Mitt liv med Asperger

Tycker ätligt talat att boken är en riktigt bra beskrivning på hur 'normalt' det kan vara med Asperger. Man tänker annorlunda och ser världen på ett annorlunda sätt an vad vi 'normala' människor gör. Deras sinnen kan vara lite mer känsliga och mottagliga för intryck vi inte ens skulle ha tänkt på, men det betyder inte att dom är freak of nature? Detta definierar inte vilka dom är som människor, bara att de har svårare att uttrycka sig på samma sätt!
Jerker Jansson betonar detta för både dom som har Asperger och de som är omgivna, eller vill veta mer om Asperger syndrom, att det är helt möjligt att ha ett liv med Asperger syndom. Och ett riktigt bra liv på köpet! Man kan få hjälp på traven till att nå sina mål och förstå sina begränsningar på ett bättre sätt istället för att konstant jämföra sig med andra.

Jerker Jansson tar också upp hur det är att växa upp med Asperger syndrom och hur svårt det är att förstå andra människor och samhällets regler. Det är inte reglerna i sig utan när dessa regler bryts och när dessa undantag kan ske. Detta är inte så lätt för en 'normal' människa heller, men det är ännu svårare när man inte förstår motiven bakom det. När är det socialt acceptabelt att dra skämt? Vad får man och vad får man inte säga när någon bär en hiskligt ful tröja? När vet man om en tjej vill kyssas om man inte kan läsa av hennes ansiktsdrag? Det här är ju inte för alla och det är också bra att veta! Asperger syndrom är olika för var och en, så ingen är den andra lik.

Rekommenderar den här starkt till ALLA. Den här är ett måste när det kommer till att förstå andra medmänniskor, inte bara folk med Asperger syndrom utan också se likheter med hur vi ser på varandra i samhället, de tänker någorlunda lika men de har lite svårt att formulera sig. Det är okej att vara annorlunda och helt normalt, alla är olika på ett eller annat sätt och om vi fortsätter döma varandra istället för att acceptera varandra kommer samhället fortsätta att landa i kaos.

To all the boys I've loved before

Tänk om dina mest privata tankar och känslor om en person du tyckte om hamnade i deras händer? Tänk nu om alla tankar du tänkt om alla killar du älskat förut hamnade i deras händer? Inklusive din systers föredetta pojkvän? Jo, jag skulle nog också gå och begrava mig under en stor, stor, STOR sten och förhoppningsvis skapa ett samhälle där och leva lyckligt i alla mina dagar...

Jenny Han, en personlig favorit efter Burn for Burn trilogin, lyckas till allas förtjusning skapa en händelse som drar på sig pinsamhet efter pinsamhet. Lara Jean, en hopplös romantiker har ett system för att komma över flammor, nämligen skriva kärleksbrev till dom och förvara dessa för sig själv som en påminnelse. På ett mystiskt sätt lyckas dessa brev faktiskt bli postade. Och det räcker inte med att en av de snyggaste och populäraste killarna i skolan nu vet att hon vart förälskad i honom, inte för att han behövde mer självförtroende än vad han redan hade. Men också att Josh, hennes systers första kärlek råkar vara en av personerna som hon hade känslor för, utan systerns vetskap. När hennes syster flyttar till Skottland och lämnat sin pojkvän bakom sig, som bär sin hjärtesorg som en vardaglig T-shirt råkar vetskapen slippa ur. 

Hur ska hon lyckas täcka över denna stora sociala katastrof? 

Med hjälp av en förtjusande person försöker hon övertyga Josh, och därav hennes syster att det inte finns, och kommer aldrig finnas, några känslor mellan dom. 

Genom impulsiva handlingar, en hel del lögner, och en hel del kompromisser får vi skratta, lida med Lara Jean och skaka på huvudet åt hur dum en karaktär kan vara. Hemligheter har aldrig förut varit så viktiga att hålla som nu, och Lara Jean börjar inse att hon behöver kunna agera i livet utan att någon håller henne i handen, att människor inte alltid är vad dom alltid vart och att det är svårt att släppa kontrollen likväl som att vara i kontroll. Ett riktigt familjedrama och högstadiedrama. 

Rekommenderar den till alla som gillar romantik och drama och en extra liten twist när det kommer till pinsamma situationer.

Eleanor and Park av Rainbow Rowell

Vi har alla drömt om eller upplevt våran första kärlek, fyrverkerier och magiska sommarkvällar med glittrande ögon och känslan av att det aldrig skulle ta slut. Eleanor and Park är lite som att uppleva sin första kärlek återigen!

Även fast detta är sött så är det deras vänskap och attraktion som drar till sig läsare. Varje dag sitter Park ensam på bussen tills det en dag stiger på en ny tjej, den enda lediga platsen är bredvid honom och han hoppas desperat...att hon inte ska sätta sig på den.
Det är en vänskap som startar ifrån att hålla sig undan till att upptäcka att det finns en hel ocean bakom det yttre skalet. Deras samtal blir längre och djupare och leder till en komplicerad relation som de båda anser som kärlek.
Vi får möta Eleanor som är lite annorlunda ifrån de i hennes klass, både fysiskt och psykiskt. Hon bär på en rustning som ingen ska få ta sig igenom, för bakom den finns hemska hemlighet, och hemska sanningar. Genom Eleanor får vi beskåda hur det är att leva på utkanten av vad som var en perfekt familj och ett liv där kompromisser blir en vardag och där ens personliga utrymme inte hör hemma eller är önskad.
Men hon finner en plats hos Park, en person som växt upp i ett kärleksfullt hushåll men motiverade föräldrar som förväntar sig inget mindre än perfektion. Under ständig press känner han sig olycklig men när han möter Eleanor som är så olik ifrån allt han förväntat sig, mer än livet och mer än vad normerna har tryckt i honom.

Personligen var detta inget för mig, jag relaterade alldeles för mycket till mitt privat liv för att uppskatta kärleken. Vänskapen var det som fångade mitt intresse som mest och visar hur två individer kan vara så olika men samtidigt ha så mycket gemensamt. Ibland krävs det bara att öppna munnen och säga 'hej' för att förändra hela sitt liv.

Animal Farm

Glada sommarhälsningar allihopa, eller jag kanske ska säga 'oink, oink'?! Den senaste veckan har jag fördrivit tiden bland annat med George Orwell's storslagna klassiker "Animal Farm", skriven 1946. Denna lilla, nätta bok på 140 sidor är en satir porträtterande kommunismen hoppfulla begynnelse men oundvikliga fall i Ryssland 1917 och framåt. 

Boken tar sin början när alla djuren på människofamiljen Jones gård blir kallade till ladan för att höra den äldste grisen Major prata. Major är gammal och ligger på sin dödsbädd, men han har drömt om en ljus framtid som han vill dela med sina kamrater; en framtid där alla djur vandrar fritt över Englands gröna slätter, där alla djur är lika mycket värda, och där alla djur får leva efter egna villkor. Denna framtid, säger Major, kommer ha sin början i en revolution och kommer kallas Animalism. Natten efter Major har haft sitt tal dör han, och några veckor senare slår djuren tillbaka mot familjen Jones dåliga behandling av dem. De tar över gården och grisarna tar genast kontroll över situationen. 
   Varje kapitel som följer efter djurens vinst över sina översittare skildrar sedan hur Animalismen förändrar ton och slutligen försvinner i loppet av grisarna giriga maktbehov. 

För den som kan sin historia -närmare bestämt den ryska revolutionen, bidrar "Animal Farm" till en fantastiskt underhållande läsning där Stalin, Lenin, och andra historiska kommunistledare framställs som grisar. Major föreställer Karl Marx -kommunismens fader, och som många väl känner till förvanskas Marx dröm av kommunistpartiet som tar över Ryssland efter revolutionen. Det som började som en vacker idé slutar som en mardröm där man inte längre kan vara säker på om tiden innan revolutionen verkligen var sämre än efter. 

Jag rekommenderar alla att läsa "Animal Farm". Dels för att den är otroligt roligt, dels för att den är allmänbildande. 

You just got burned.

Ännu en bok slukad och älskad! Burn for Burn (#1) av Jenny Han och Sibohan Vivian är en nagelbitande historia om tre flickor som bor på en liten ö i Nordvästra Australien, alla tre har på ett eller annat sätt blivit trakasserade av någon och eftersom att inte Karma tycks straffa dem, tänker de ta rättvisan i egna händer.

Vi får följa Mary, en flicka som förut bott på ön men gick i mellanstadiet beslutar sig för att återvända hem till ön, i hopp om att den som förstört hennes liv ska känna igen henne och att hon kan få honom att lida lika mycket som han fick henne att lida. Lillia, den trogna systern och vännen som finner sig själv i en ond cirkel av lögner och hemligheter och att den hon trodde skulle alltid finnas där svek henne på det hemskaste sättet möjligt, och att hennes syster kanske råkat ut för samma sak. Och slutligen Kat, vars liv blev förändrat då henne mor försvann och när de enda personerna hon trodde sig kunna lita på svek henne, men mest den hon trodde stod henne närmast som bestämt sig för att förstöra henne på alla möjliga sätt genom åren. Men nu, nu så har det gått för långt.

Han och Vivian roman speglar det banala High School dramat med pojkar, popularitet och mobbning, men att det finns en gräns då man måste inse att saker gått alldeles för långt. Men också att det finns en hårtunn linje mellan vad man tror är sant och vad andra tror är sant. Det framgick väldigt fint när rykten och skandaler bubblar upp, ska man lita på sin bakgrund eller på den nya informationen?

För de som läst några av de följande böckerna; Gossip Girl, We Were Liars eller Pretty Little Liars kommer nog finna den här serien ligga i smaken. Den har aktion, scener som får en att skratta, scener som får en att tvivla på samhället och scener där man känner igen sig som tjej och skäms lite för att man stör sig på deras beteende. Men vad ska man göra?

Rekommenderar den här boken till alla som känner sig sugna på lite cat-fight drama ifrån högstadiet.

Bridget Jones; Mad About The Boy av Helen Fielding

"I Bridget Jones. Mad about the boy har Bridget Jones fyllt 50, fått två barn, det är fortfarande trassligt på kärleksfronten, och sociala medier gör inte livet lättare." - Bokus.com

Bridget som vart en trogen favorit sen barndomen blomstrar återigen och visar, att även om du är 50 år gammal och med två busiga små barn kan kärleken vara svår att hitta. Mark Darcy, undkommer och lämnar Bridget åter ensam, men nu med två små barn som ska lämnas på dagis och skolan, mat som ska lagas, vänner som ska konsulteras och kärleken som ska finnas, men hur sorgen aldrig riktigt försvinner.

Hur Helen Fieldings lyckas få en yngre att relatera till en femtioåring är helt makalöst, fann mig själv grubbla över samma problem, skratta åt Bridgets barnslighet och insåg därmed... ungdomen försvinner aldrig från sinnet utan det är bara kroppen och andra behov och intressen som kommer iväg. Och trots det ska man alltid förbli sig själv, hur konstig man än är! Hur Bridget fann sig själv i de mest banala och pinsamma situationerna och allt man ville göra var antingen att ge henne en sympatisk blick och klappa henne på axeln, eller kasta bort boken i hopp om att Fielding inte övervakar ens alla pinsamma stunder i livet för sin nästa bok. 

Konceptet om 'Born-again-Virgin' känns helt skruvat, men efter att ha tänkt på det så verkar det rätt vettigt att bli lite illa tillmods när man möter någon ny och det vart ett tag sen man var tonåring med vilda nätter (Och då undrar jag varför jag sitter hemma kl 23 på en lördagskväll och fangirlar över en bok). 

Men min absoluta favorit är Twitter-hysterin och hur social media tar över den mänskliga kommunikationen totalt, och hur ens värde helt plötsligt blir baserat på 'likes' och 'följare'. Hur dejting sidor har tagit över det gamla hederliga 'mötas via vänkrets' och hur desperationen efter att ha någon som är speciell är större än tacksamheten av att ha några som är oersättliga. Ett klart porträtt av hur samhället börjar rasa men samtidigt hur man finner glädjen bland ruinerna.

En riktigt må-bra bok, rekommenderar den till alla med bra humor!

Beautiful Creatures

I en spännande värld av Casters och demoner befinner sig Ethan Lawson Wate i mitten av småstaden Gatlin där din bakgrund är nyckeln till din framtid. Ethan, som många andra kan relatera till, vill lämna den lilla stadens som aldrig förändras och resa runt men som hans mor pekat ut innan, ingen lämnar Gatlin på riktigt.

Men när skolan börjar så är det också slutet på livet som han kände till. Lena Duchannes, en Caster med en hemsk förbannelse satt över alla kvinnor i hennes familj, börjar Jackson High i hopp om att få leva sina sista månader som en normal flicka, men det blir inte riktigt så då hennes magiska krafter hänger ihop med hennes humör och olyckor händer på skolan. Ethan, som en mal lockad till ljuset känner sig dragen till Lena, de är ämnade att vara tillsammans.

Under de fyra böckerna får vi följa de Lena och Ethan och deras familj och vänners kamp över mörkret och att kärlek är nyckeln till att lösa det mesta, men kärlek kan inte fixa de riktiga problemen i världen, och man kan inte heller fixa de ensamma.
Mörkret kommer i olika former, och ibland är det inte som det verkar.

Jag tyckte att vid den fjärde boken började det bli lite små jobbigt att läsa, de följer ett liknande mönster genom alla böcker och redan i början kan man lista ut vad som må komma skall, i alla fall delar av det, men det kändes mer som en vägledande han genom historien än en spoiler.

Rekommenderar boken till yngre läsare som tycker om en värld av magi i den verkliga världen, de som letar efter elektrisk passion och den första kärleken och till de som anser att vampyrer är överskattade men mysiga att ha med i en berättelse.

Kram Sara.

The Help

The summer is upon us and what better way is there than to spend your days on the beach reading The Help by Kathryn Stockett? I tell you now, there is none! This book has not only entertained me greatly it has also taught me that with friendship and love you can conquer anything. 

The Help takes place in the small town of Jackson, Mississippi year 1962. A time and place where racism is not only felt but seen, displayed, and promoted through segregation, abuse, and exploitation of black women and men. We get to meet Miss Skeeter - a white woman frustrated and confused about the dissaperence of her beloved maid, Aibileen - a wonderfully sweet maid who takes care of the white women's babies but has lost her own son, and Minny - a sassy cook who always seems to get in trouble with the white ladies. Their fates are interwoven, through their common struggle against the injustice of society, when they decide to write a book where the black, female maids of Jackson tell the world what it is like to work for a white family. A book which does not only give a detailed account of the horrors behind racism, but also the strong, loving friendships formed under its reign, 

The Help has landed itself amongt my top five favourite books I have ever red. For a week I have been bewithched by Miss Skeeter's, Aibileen's, and Minny's stories. Stories which have, although fictional, made me cry, laugh, hope and believe! Kathryn Stockett has managed to show that there is hope of a better tomorrow and that even though it may seem farfetched we can still change today. 

Finally, I would like to advice you all to just read it! 

PS. the movie is also really good! DS.